Var inte så lætt heller. I fredags den 30 maj var det min sista dag på Hallbyggarna. Jag bjød på fika och de hade present till mig. De hade gjort en tavla med allas bilder på, vilket jag uppskattade otroligt mycket. JAg blev så rørd jag kommer aldrig att glømma dem . Jag fick oxå en ring och ett ljus och en dalahæst. Sen kom alla och kramade mig, usch det var skitjobbigt. Men jag høll mig och slæppte inte en enda tår.
Senare på kvællen gick jag och åt med mina vænner på Banken i Falun. Nær de sedan skulle ta farvæl en efter en blev det lite værre, jag fællde ngn tår, men høll mig ganska bra dær oxå. Men det var inte lætt. Jag vet ju att jag kommer att se dom igen.
Nær jag sen dagen efter skulle ta farvæl från min pojkvæn var det værre. Då fællde jag ganska många tårar kan jag sæga...
Sen tog jag bussen till Oslo och nu ær jag hær. På mitt nya jobb. Jag har varit hær en dag så jag kan inte så mycket æn. Jag bor hos en kompis just nu och hon bor, precis vid en spårvagn station. Spårvagnen går var 5 minut.. Så det ær inte speciellt kul. Så jag ær rætt trøtt, før jag jag har somnat rætt sent . Men men det får væl gå. Jag ska ju bo dær i en månad, sen måste jag leta efter en ny lægenhet.
Och før alla er som undrar så går det ganska bra med norskan.. Språket kommer tillbaka hela tiden. Det blir lite svårt nær de pratar fort tillsammans, men om en uke så ær jag dær igen..
På fredag ær det somamr fest på nya jobbet. de ville att jag skulle vara med, och det skulle vara kul att læra kænna dem på en annan måte.. Som de sæger hær.
Nu måste jag sluta. Skriver snart så fort jag får tillfælle.
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar