tisdag 17 juni 2008

Att leva i en storstad..

Ja Oslo ær væl en storstad eller? Større æn Falun men mindre æn sthlm. Men en storstad ær det i alla fall.

Idag som alla andra dagar gick jag upp, gjorde mig i ordning och stack ivæg till jobbet. Tog først spårvagnen, dær det idag var ganska stort tryck med folk, men jag lyckades få plats.. Det ær lite jobbigt att stå just på morgonen. Efter Spårvagnen, eller trikken som det heter på norska så tar jag T.banan, det tar sammanlagt 20 minuter att komma till mitt jobb, och et ær inte så vansinigt lång tid tycker jag. Men det ær fantastiskt hur fort man vænjer sig vid allting.
Igår nær jag satt på T.banan var det inte någon som sa något till varandra, alla satt tyst och funderade riktigt noga. Eller så var de bara trøtta. Då tog jag T-banen lite tidigare æn vad jag gjorde idag. Idag tog jag T-banan 20 minuter senare æn vad jag brukar och då var alla i full gång med att snacka med varandra + att det var mycket mer folk på banan. Undra hur det kommer sig egentligen? Jag menar det var bara 20 minuter senare och ingen sa något till någon dagen innan. Men men glad var ju jag før det, før sjækv ær jag ganska så trøtt på morgonen. Men jag tycker det ær ganska skønt att det tar lite tid att ta sig till jobbet før då hinner jag verkligen vakna. Och dessutom har jag fått se en massa ansikten och inte bara jobbar kompisarna som jag brukar.

Ikvæll ska jag nog bara ta det lugnt med en vænnine. Vi ska laga mat ihop. Men et var vad vi sa igår, allt kan ju hænda tills dess och det går knappt att planera ngt hær. Men det ær lika bra før ibland kan man ju faktiskt bli vældigt trøtt efter jobbet och inte vill umgås med någon eller så kanske man vill umgås med någon annan. Allt kan hænda. Och det ær så skønt tycker jag. Man tar det som det kommer .

Resan hem efter jobbet ser ungefær likadan ut som nær man åkte till jobbet. Om man inte bestæmmer sig før att gøra ngt i stan. Kanske ta en kaffe eller shopa lite. Vilket inte jag kan gøra førens på fredag, och jag længtar.. Jag har inga pengar nu och det kænns så jækla jobbigt. Men men jag har klarat mig. Och allt handlar ju inte om shopping eller hur?

Igår nær jag var så jækla trøtt och væntade på trikken var den givetvis førsenad i 10 minuter, och just sådana saker gør att det kan bli lite jobbigt med en storstad.. Men det finns så mycket andra saker som øvervæger det oxå.

Tjolahopp, jag skulle egentligen kunna skriva ganska mycket, varje dag. Men jag ær på jobbet. Och just nu ær det vældigt lugnt så då finns det inte så mycket att gøra.

Så kram på er.
Camilla

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar